"Jag har levt många liv..." : flyktingungdomar om sina liv i Norge

Jag har under min fältstudie undersökt hur flyktingungdomar, som kategoriseras ensliga minderåriga , ser på sina liv här i Norge. Det är barn och ungdomar som sökt och fått asyl, utan föräldrarnas sällskap. Jag har inte bedrivit ett konventionellt fältarbete i den meningen att jag befunnit mig på en plats, istället har jag varit med ungdomarna på många olika arenor. Jag har haft många informanter, men det är ett tiotal jag vill benämna som huvudinformanter, de är somaliska flickor och pojkar, tamilska pojkar och en irakisk pojke, alla är mellan 18 och 23 år. Min fältstudie tog plats i östlandskommuner i Norge mellan Januari och Augusti 2004. Som metoder har jag brukt deltagande observation och informella intervjuer. Jag har brukt olika teoretiska perspektiv, men det är Bourdieus praxisteoretiskta perspektiv jag har flätat in i problemställningen. Eftersom jag har försökt nå ungdomarnas perspektiv på sina liv har mina problemställningar förändrat sig under fältarbetets gång. Teman som tas upp i uppsatsen är teman som ungdomarna var upptagna av. De olika sociala diffrentieringarna som ungdomarna framförallt utryckt att de är upptagna av är kön, ålder och etnicitet. Kapitel 1 tar för sig uppsatsens uppbyggning, struktur och hur asylpolitiken påverkar ensliga minderåriga . Kapitel 2 handlar om minnesbilder och transnationella band. Kapitel 3 belyser vikten av vänskapsrelationer med jämnåriga. Kapitel 4 handlar om integreringaspekter och vuxna omsorgspersoners betydelse. Kapitel 5 tar upp hur olika könsregimer och genuskonstruktioner påverkar ungdomarna. Ungdomarna som levt med hemlandets habitusstruktur möter i Norge ny habitustruktur. Det påverkar dem på många sätt, bl.a påverkas deras identitetsupplevelse och deras uppfattningar av och interagerande med omvärlden. Detta gör att deras liv präglas av ambivalens, inkluderings- och exkluderings mekanismer bidrar till att förstärka den ambivalensen. Ungdomarna utrycker en längtan att tas upp i det norska samhället men samtidigt en oro för att bli uppslukade. Det har till viss del att göra med motagandet de får och hur de responderar. Dessutom förlorar de sina sociala och kulturella kapital, att skapa nya kapital är tidskrävande och i Norge grundas kapitalformerna ur andra strukturer och värderingar och styrs av andra normer. Det påverkar integreringsprocesser på olika nivåer, vilket ungdomarna försöker att adaptera sig till